Skip to content

Categories:

Källkritik

För att vi ska komma så nära sanningen om historien som möjligt behöver vi fakta. Men det är viktigt att komma ihåg att olika människor tolkar samma fakta på olika sätt. Man måste också komma ihåg att vid en presentation visas endast ett urval av fakta. En del fakta har försvunnit ur våra minnen och ur arkiven. Dessutom har någon granskat materialet, sållat bland de fakta som finns och alltså bestämt vilka fakta som är intressanta respektive ointressanta i det ämne som ska presenteras. Varje person som studerar historien har nämligen sina utgångspunkter och skäl som styr ämnesvalet, arbetet och faktaurvalet.

Fundera kring: Tänk dig att Simrishamn skulle beskrivas av Simrishamns Turistbyrå, en lokalpolitiker, en företagsledare, en tonåring och en socialarbetare. På vilka sätt skulle deras beskrivningar skilja sig åt?

Utan källor ingen historieskrivning

En författare av historiska romaner måste när han eller hon når en vit fläck i historien fylla ut den med hjälp av sin fantasi. En historiker har däremot inget att säga när det inte finns några källor att studera. Historikern kan inte hitta på. Det skulle göra hans eller hennes arbete meningslöst. Därför är en historiker aldrig bättre än sina källor.

Källorna kan delas in i kvarlevor och berättande källor

När du studerar historia är det viktigt att du kan skilja på några olika typer av studiematerial. Jag kommer här att skilja på kvarlevor och berättande källor.

Kvarlevor skapas under själva händelseförloppet. Exempel på skriftliga kvarlevor är räkenskaper, order, protokoll, planer, förteckningar, kartskisser och rullor. Ofta skapas de för att fylla ett administrativt behov. Andra exempel på kvarlevor är fasta föremål såsom mynt, möbler och skelett. Kvarlevorna har blivit till på grund av skeendet självt. De är direkta avtryck av det skedda och därför mycket handfasta och tillförlitliga.

Berättande källor beskriver det som har skett. Exempel på berättande källor är dagböcker, brev och memoarer. Till skillnad från kvarlevorna är de berättande källorna ofta skapade i efterhand och de har ofta kommit till på grund av att olika människor har haft ett behov av att berätta och/eller minnas, av att skydda sitt namn eller urskulda sina handlingar. De berättande källorna är alltså inte lika pålitliga som kvarlevorna, men de behövs ändå bl a därför att de handlar om enskilda människors upplevelser.

Identifiera och värdera källan: tendens, närhet och beroende

För att du ska kunna bedöma en källas sanningshalt måste du ta reda på så mycket som möjligt om din källa. Detta kan ibland vara svårt när du hittar ditt material på nätet och då bör du därför vara extra vaksam. Försök att ta reda på när källan skapades, vem som skapade den, i vilket sammanhang och i vilket syfte den skapades, etc. När du identifierat din källa ska du försöka svara på frågorna: vad hade källans skapare för avsikt med att skapa källan (tendensen) och hur nära i tid och rum har källans skapare varit det som han eller hon beskriver (närheten). Du måste också undersöka om uppgiftslämnaren är beroende av någon annan källa. Om du får två likadana uppgifter från två olika källor kan de t ex bara bekräfta varandra om inte den ena bygger sin information på den andra.

Fundera kring: Vem litar du mest på när du vill ta reda på hur det var att strida vid fronten under andra världskriget: en nu 90-årig man som berättar om sina upplevelser när han stred vid fronten som 30-åring, en hög med brev som olika soldater skrev till sina anhöriga när de stred vid fronten, en politiker som i sina memoarer beskriver livet vid fronten utifrån de rapporter han fått sig tillsända när han arbetat på försvarsdepartementet?

Var saklig, objektiv och opartisk

Sträva efter att vara saklig, objektiv och opartisk. Den saklige bygger sina redogörelser på fakta, den objektive bortser från sina egna åsikter och den opartiske tar inte ställning för eller emot.

Här kan du läsa mer om …

Arkiv och samlingar i din närhet

De källkritiska principerna

Övningar i källkritik

Litteraturlista (fritt efter följande böcker/artiklar):

Englund, Peter. ”Ett slags förord” i Minnen från Poltava (1998).

Edgren, Lars. ”Källkritik och Internet” i Historiska Nyheter, nr 60 (1996).

Liljeroth, Anders. ”Att läsa historia” i Lärarhandledningen för Alla tiders historia.

Vill du lära dig mer om källkritik? Då vill jag rekommendera dig att ta en titt på Lunds universitets biblioteks öppna resurs om Källkritik:

http://www.lub.lu.se/laeranderesurser/kaellkritik.html

Där får du tips kring vad du ska tänka på när du granskar och värderar olika källor för att bedöma dessas trovärdighet.

Gör även övningarna!

Lycka till!


0 Responses

Stay in touch with the conversation, subscribe to the RSS feed for comments on this post.

You must be logged in to post a comment.



Hoppa till verktygsfältet