Skip to content

Categories:

1720 Upplysningen

Upplysningstiden

Vad?

  • Upplysningstidens representanter betonade förnuftet och ville få människor att tänka självständigt istället för att blint följa auktoriteterna. De ville ha åsiktsfrihet (tryckfrihet, religionsfrihet etc).
  • De hävdade att människor har naturliga rättigheter: alla är födda fria och lika och alla har rätt till liv, frihet och egendom. Alltså var de emot slaveri, livegenskap, stympningsstraff och spöstraff m m. De var också emot ståndsprivilegier och klasskillnader.
  • Ledande upplysningsförfattare och -filosofer kämpade mot kyrkans makt och adelns privilegier (förmåner).
  • De trodde på framsteget och såg optimistiskt på framtiden.
  • De tänkte att människor kan bli goda, nyttiga och lyckliga.
  • De betonade samhällsnyttan (utilism) och för att sprida de nyttiga kunskaperna skrev de artiklar och inrättade vetenskapsakademier.
  • Upplysningen var en borgerlig idéströmning. Den växte alltså fram bland de rika och intellektuella inom borgarna/medelklassen.

Var?

  • Det var en europeisk rörelse. Den fanns t ex inte i Asien, Amerika eller Afrika.
  • Den uppstod i England med matematikern Isaac Newton och filosofen John Locke.
  • Vid den här tiden var Frankrike den ledande kulturnationen i Europa och upplysningstankarna utvecklades och spreds vidare via det franska språket av franska filosofer och författare såsom Voltaire, Rousseau, Montesquieu och Diderot.

När?

  • 1700-talet

Hur?

  • Vapnet var kunskap. Folket (medelklassen) skulle upplysas och då skulle de bli fria.

Några kända representanter?

  • England: Newton (gravitationslagarna, analys av ljuset), Locke (tabula rasa, empirism), Defoe (äventyrsberättelser med moraliserande underton: Robinson Crusoe), Swift (satirer: Ett anspråkslöst förslag, Gullivers resor), Jane Austen (Stolthet och fördom, Emma).
  • Frankrike: Voltaire (filosof och förf ville ha en upplyst despot, skrev ironiska romaner t ex: Candide eller optimismen), Diderot (utgivare av Encyklopedin, ett uppslagsverk på 35 band).
  • Sverige: Olof von Dahlin (veckotidningen: Den svenska Argus, purist, d v s kämpade för ett rent och äkta svenskt språk), Carl von Linné (systematiserade växterna, men är också känd för sina reseskildringar), Johan Henric Kellgren (dikter t ex ”Ljusets fiender”) och Anna Maria Lenngren (dikter t ex ”Några råd till min k. dotter, ifall jag hade någon”).

Fundera kring dessa två frågor:

  1. Hur anser du att samhället påverkade författarna och litteraturen och vice versa?
  2. Jämför med hur det ser ut i dag: Finns det några drag från upplysningstiden som du känner igen i vårt samhälle och vår litteratur?

One Response

Stay in touch with the conversation, subscribe to the RSS feed for comments on this post.

Continuing the Discussion

  1. Bokpresentation: Robinson Crusoe linked to this post on 25 oktober, 2011

    […] Källförteckning – fakta Fröken Wastessons Länksida http://cwaste.skolbloggen.se/svenska/litteraturhistoria/1720-upplysningen/ […]

You must be logged in to post a comment.



Hoppa till verktygsfältet