Skip to content

Categories:

Ett exempel

Kommentar till exemplet:

Jag har markerat källhänvisningar och referatmarkörer med fet och kursiv text. Detta ska du inte göra i dina referat utan det är bara för att du lätt ska kunna hitta dem här i min text.

Texten börjar med en rubrik och en ingress och fortsätter sedan med brödtexten där jag refererar avhandlingen. Sist kommer en litteraturförteckning.

Jag försöker först skapa intresse för min text och talar om vad den kommer att handla om. Sedan gör jag en fullständig källhänvisning. För att det ska vara tydligt att jag refererar någon annans text har jag lagt in flera referatmarkörer.


Bild på Anita Mattsson, hämtad från Skövde Högskolas hemsida.

Att lära på distans

Den nya informations- och kommunikationstekniken är ett bra hjälpmedel när man vill att studenter ska lära sig ta ansvar, samarbeta, söka kunskaper och lösa problem. Detta hävdar Anita Mattsson, efter att ha studerat hur distansstuderande elever arbetar med sina gruppuppgifter.

 

De senaste åren har intresset för distansutbildningar ökat mycket. Enligt Statistiska Centralbyrån läser i dag var fjärde student på distans (SCB, Nr 2008:105). Anita Mattsson, vicerektor och universitetsadjunkt vid Skövde högskola, har skrivit en avhandling om hur en distansutbildning kan se ut (Flexibel utbildning i praktiken, 2009).

Läraren i Mattssons studie delade in sina studenter i grupper. Grupperna fick i uppgift att tillsammans söka svar på flera frågor. De flesta av studenterna valde att dela upp arbetet mellan sig. Endast ett fåtal av grupperna gjorde allt gemensamt. Tanken med grupparbeten är dock att man ska lära av varandra och med hjälp av varandra. Därför menar Mattsson att läraren måste vara mycket tydlig med att han eller hon vill att studenterna ska arbeta tillsammans. Läraren bör också ge studenterna uppgifter som uppmuntrar till dialog.Studenterna i studien förde sina diskussioner i form av skriftliga inlägg på en så kallad lärplattform på webben. På så vis kunde läraren följa deras arbete.

Enligt Mattsson visade sig tekniken passa bäst för korta inlägg. Att diskutera först och skriva färdigt sedan, främjade lusten att bearbeta stoffet.

Sammanfattningsvis hävdar Mattsson att tekniken kan användas för att underlätta för elever och lärare att samtala och lära genom samarbete. Då blir lärarna dessutom något mer än undervisare. De blir aktivt deltagande och medlärande.

Litteratur- och källförteckning:

SCB 2008-04-21 09:30 Nr 2008:105. ”Studenter och examina i högskolans grundutbildning 2006/07: Populärt att läsa på distans”. www.scb.se/Pages/PressRelease____232908.aspx Hämtad: 3 mars 2011.

Mattsson, Anita, 2009. Flexibel utbildning i praktiken. En fallstudie av pedagogiska processer i en distansutbildning med en öppen design för samarbetslärande. Göteborg studies in educational sciences 267. Göteborgs universitet. ISBN: 978-91-7346-627-1. http://hdl.handle.net/2077/19075 Hämtad: 5 mars 2011.

Kontaktuppgifter till Anita Mattsson på Högskolan i Skövde: http://personal.his.se/person.asp?record_id=2922 Hämtad: 5 mars 2011.


2 Responses

Stay in touch with the conversation, subscribe to the RSS feed for comments on this post.

  1. ed says

    Hade stor nytta av det. Tack!

Continuing the Discussion

  1. SMES- och TE09 läser Svenska B - Referat linked to this post on 5 mars, 2011

    […] Ett exempel […]

You must be logged in to post a comment.



Hoppa till verktygsfältet