Skip to content

Categories:

Öva referatskrivning 1

Plocka ut det viktigaste i texten genom att göra understrykningar och/eller skriva upp nyckelord! Artikeln nedan är på ca 575 ord.

Klasskillnader syns i språket

Språket som klassmarkör – är det fortfarande giltigt, snart 100 år efter att Bernard Shaw skrev Pygmalion? Definitivt, menar språkprofessorn Ulla–Britt Kotsinas. De flesta som i dag ­talar förortssvenska kan skifta mellan språken, anser Språkrådets chef Lena Ekberg. I framtiden är det kanske Higgins som lär sig gatans språk av Eliza.

När Dramaten sätter upp Pygmalion i modern men dock traditionell Londonmiljö, väljer man att placera Elizas tunga cockneyslang i Malmö. Ensemblen har fått hjälp av den skånska Sveriges Radio–medarbetaren Faten Masri som förklarat skillnaden mellan malmöitiska och Rosengårdsslang.

Men förortssvenskan ser förstås inte likadan ut överallt i Sverige. Språkprofessorn Ulla–Britt Kotsinas har länge studerat röster från storstädernas ytterområden, framför allt slang och dialekter från invandrartäta områden i Stockholm. Bland annat gav hon ut boken Förortsslang tillsammans med rapparen Dogge Doggelito för sex år sedan.

– Klasskillnader finns alltid och de syns väldigt tydligt i språket. Sedan är det svårare att säga om dagens samhälle är lika klassmedvetet som när Pygmalion skrevs. Då skämdes man inte för att visa upp att man hade en hög klass, vilket också manifesterades i språket.

Hur fungerar språket som klassmarkör i dag?

–I ordvalet. Men också genom små detaljer i språket: ett a, ä eller ett sje–ljud kan göra världens skillnad, säger Ulla–Britt Kotsinas.

Lena Ekberg är chef för Sveriges officiella språkorgan Språkrådet och även professor i nordiska språk vid Lunds universitet. Hon har också varit involverad i projektet Språk och språkbruk bland ungdomar i flerspråkiga miljöer, där det gjordes ett hundratal intervjuer med ungdomar i Malmö.

– Jag blir väldigt nyfiken på hur Pygmalion ska gestaltas i dag. Visst är språket fortfarande en klassmarkör. Om man tänker på Rosengårds– och Rinkebysvenskan har det funnits en diskussion om de är nya dialekter. Men de är snarare gruppspråk. I undersökningen kunde vi konstatera att de ungdomar som pratar Rosengårdssvenska också är medvetna om att det finns andra register. I situationer när det behövs skiftar de till ett språk som är mer likt standardsvenska. Många vill också att deras barn ska ha tillgång till olika varianter av svenska. Man kan ju inte bara tala Rosengårdssvenska, då får man aldrig något jobb, som de säger.

Lena Ekberg menar att vi anpassar språket efter olika situationer. Visserligen jämnas lokala dialekter ut allt mer, men samtidigt utvecklas gruppspråk med sociala och geografiska förtecken.

– Även om Rosengårds– och Rinkebysvenska har många gemensamma drag, hörs det tydligt om de som talar kommer från Malmö eller Stockholm, säger hon.

Ulla–Britt Kotsinas menar att det är en fördel att kunna klä sig i och hantera olika språkdräkter.

– Att signalera vem man är och att man är stolt över sig och den grupp man tillhör är en stark identitetsmarkör. Det låtsasfina språket som finns i vissa kretsar och som tycker sig vara förmer kan vara ganska fantasilöst, medan förortssvenskan är full av väldigt roliga och kreativa ord, sammansättningar och förvrängningar. Kort sagt ett mycket levande och långt ifrån torftigt språk.

Vilket språk överlever om 50 år?

– Båda två, fast starkt förändrade. Mycket beror på sociala skiftningar. Om gruppen av förortsungdomar tar sig upp i samhället är det mycket, mycket troligt att en del språkliga markörer också sprider sig till resten av samhället. Så blev det till exempel i engelskan, där mycket av dagens högstatusuttryck ursprungligen kommer längst bort från lågstatusspråket cockney. Markörer som visar på framgång och rikedom kommer ingen att gömma undan, säger Ulla–Britt Kotsinas.

Lars Collin, Svenska Dagbladet, 20 jan 2010.

Här kan du läsa artikeln direkt i Svenska Dagbladets nätbilaga: http://www.svd.se/kulturnoje/nyheter/klasskillnader-syns-i-spraket_4121435.svd


0 Responses

Stay in touch with the conversation, subscribe to the RSS feed for comments on this post.

You must be logged in to post a comment.



Hoppa till verktygsfältet